Olivia Arvén - 21 år och gravid

+ ett inlägg skrivit dagen jag fick ett positivt graviditetstest

Onsdag den 20e februari 2017 - 13.40

Just nu snurrar en miljon tankar i mitt huvud. Kan detta ens vara sant? Är det verkligen 2 sträck jag ser? Har det äntligen blivit vår tur efter alla dessa månader med besvikelse? Jag tog ut min P-stav i slutet av April 2016 för att jag och Filip kände att nu vill vi faktiskt inte bara vara vi och Bonzo längre. Vi vill utöka vår lilla familj och vi har både ekonomi och vilja till det. Först sa vi att vi skulle ta det som det kom. Vi skulle inte direkt försöka utan bara inte skydda oss längre och sen får det vara dags när det är dags. Jag trodde att man skulle bli gravid första gången man inte skyddade sig och att det var enkelt att bli gravid. Men nej enkelt var det inte. I slutet av sommaren började vi bli otåliga, eller jag började bli otålig. Varför har det inte funkat ännu? Ska det verkligen ta såhär lång tid? Det var då vi började "försöka" på riktigt. Jag tror nog att jag läst vartenda sida om ägglossning, fertilitet, symtomer, graviditet osv som finns på nätet och det verkade vara så enkelt för alla andra så varför kunde det inte vara enkelt för oss också? Mot hösten började det bli jobbig, jag blev så otroligt ledsen varje månad mensen kom och till slut trodde jag att det var något fel på mig. Jag kommer till och med ihåg en gång jag bröt ihop totalt inne på toaletten och bara grät och grät, jag trodde på fullaste allvar att det var något fel på mig och att det var därför det inte funkade. Ni har säkert hört om att man kan vara skengravid och jag är nog skengravidietens egna ordförande haha... Varje månad hade jag symtom som illamående, jag var yr, kände en molande värk här och där, var trött, var arg, hade svullna bröst och det ena efter det andra. Men nej, inget plus på någon sticka inte. 

Men idag, ungefär 10 månader efter att jag tagit ut min P-stav köpte jag ett graviditetstest, inte för att jag hade någon symtom utan för att jag alltid gör det när jag vet att mensen närmar sig. Jag tog ett två-pack och när jag kom hem tänkte jag att jag kunde ta det ena för skojs skull även om jag var 99% säker på att det skulle vara negativt. Jag är på BIM-4 (beräknad icke mens, alltså 4 dagar innan min mens ska börja) och med tanke på alla sidor jag läst på nätet så är det bara en väldigt låg procent som får ett positivt test innan mensen och de flesta får det inte ens ett positivt test förens en vecka efter mensen är beräknad. Efter någon minut kollade jag på testet och mitt hjärta stannade, ser jag i syne? Jag tog testet i handen och höll det under badrumslampan och spärrade mina ögon i det som en hök, jo visst är där två sträck? Eller? Jag sprang ut till köksfönstret med testet och började vinkla på det och ha mig, är där två sträck eller inte? Jo visst är där två sträck, men kan detta verkligen stämma?! Jag tog en bild och skickade iväg till Malin för att se om hon också kunde se sträcket. Det var något där men det var inte jätte tydligt. Vid denna tiden hade min puls gått upp i 180 och när Malin bad mig ta en ny bild och skicka blev alla suddiga för jag skakade så mycket på handen! För nu 2 minuter senare är sträcket mycket starkare och man behöver inte anstränga sig för att se det. ÄR DETTA SANT?! Nu kunde jag inte hålla mig längre och ringde Filip på jobbet och direkt när han svarade utbrast jag "jag tror jag är gravid" och sen började jag gråta. Filip hamnade nog i chocktillstånd eller var jag själv i ett sånt chocktillstånd att jag inte hörde något svar från honom. Även ifall det bara var en kvart sen jag ringde honom kommer jag inte ihåg vad vi sa till varandra där efter mer än att vi skrattade av lycka, nu äntligen är det vår tur! Så fort jag och Filip lagt på ringde jag direkt upp vårdcentralen och berättade om min situation och ville få det hela bekräftat av dem. Men i och med att jag testade så tidigt tyckte dem att jag skulle vänta en vecka innan jag kom dit och kollade upp det och ja, det är där vi är nu. Jag är så himla rädd för att det ska ha blivit något fel och att testet inte alls stämmer och jag vet faktiskt inte hur jag kommer reagera ifall allt detta bara är fel. För nu har vi längtat tillräckligt länge och om det ligger en liten bebis i min mage så kommer vi vara dem lyckligaste på jorden<3

Ps. När ni kollar på bilderna nedan förstår ni nog att jag var osäker på resultatet till en början men att sträcket blev tydligare och tydligare med minuterna som gick!

Onsdag den 20 Februari 2017 - 14.46

Okej, ni som känner mig vet att jag är den mest otåliga personen i universum. I och med att jag köpte apotekets egna billiga graviditetstest så tänkte jag att dem kunde vara missvisande. Jag kunde bara inte hålla mig så jag sprang ner till apoteket i stan och köpte Clearblue digital med veckoindikator. När jag tog det första testet idag med apotekets egna märke var jag inte alls nervös och som jag skrev innan var jag 99% på att det skulle bli negativt ändå och gjorde det mest som en rolig grej i och med att jag ändå hade två test. Men nu, phu!! Har nog aldrig varit så nervös innan i hela mitt liv som när jag väntade på svar från Clearblue. Tänk att all den lycka och alla de glädjetårar som sprutat kunde ha varit förgäves och att det var fel på det tidigare testet och att jag nu skulle bli dunder beviken!! Jag vågade knappt kolla på testet efter 5 minuter men... "Gravid vecka 1-2" ploppade upp på skärmen!!! Vad är det som händer?! Det är alltså sant?! Jag är gravid!!! Det kommer växa en liten bebis i min mage och om allt går som det ska kommer vi i november äntligen att få träffa honom eller henne!!! Nej nu gråter jag igen när jag sitter och skriver detta. Jag är så ofantligt lycklig just nu<3

Onsdag den 20 Februari 2017 - 17.30: Min och Filips sms konversation under dagen.Haha ja som ni ser har jag varit helt galen under dagen, men det är så mycket lycka och förväntningar som snurrar runt just nu<3

/Olivia

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas